Interpol - Our Love To Admire

(Recensioner) Inlagt 24 juli 2007 av Fredrik Berglund

Interpol_LoveDen som väntar sig nya trollerier från Interpol på nya skivan Our Love To Admire får hålla på sig ytterligare ett tag. För det vi bjuds på denna gång är i princip samma gamla “kanin i hatten” som återanvänts från deras tidigare verk. Jag är medveten om att det där lät lite väl negativt, men det betyder inte att Our Love To Admire inte levererar eller är värd att lyssna på. Tvärtom! Varför ändra på något som redan fungerar? Speciellt när det fungerar så pass väl?

Our Love To Admire är en bra skiva, kanske inte lika het som deras två tidigare alster, men det sa jag även om Antics i relation till debuten Turn On The Bright Lights från 2002, som fortfarande står som obsegrad vinnare i Interpol trilogin. Med tiden kommer den kanske växa på mig precis som den förra, men efter att ha lyssnat igenom den otaliga gånger så kan jag ändå med stor säkerhet påstå att det här är deras svagaste insats hitills. Låtar som Who Do You Think, All Fired Up och Mammoth passar in bland resten av Interpols katalog av låtar och det låter som man förväntar sig, men kan inte heller erbjuda det där lilla extra som separerar de lyssningsbara låtarna från låtarna som man inte bara tolererar utan vill lyssna på om och om igen. Just dessa tre tycker jag står och stampar på samma ställe och får mig inte upp i lågor direkt.

Med det sagt så ska det tilläggas att gänget även har lyckats skriva några riktiga vinnare. The Heinrich Maneuver är en snabb (i deras mått) poppig låt med ordet Hit! skrivet över sig i stora röda bokstäver och kan lätt mäta sig med andra publikinfriare som tillexempel PDA, Slow Hands och Evil och kommer definitivt få folk att diskret stampa i takt med foten. Inledande Pioneer To The Falls är riktig blek och dyster och visar upp gruppens fenomenala talang att skriva atmosfärisk rock. Samma sak gäller Rest My Chemistry som tillhör en av gruppens allra bästa. Andra nämnvärda låtar är The Scale och Pace Is The Trick, vars finess mer ligger i det subtila och är inte alls lika uppenbara men känns inte mindre attraktiva för det. Så, även om Our Love To Admire kanske inte kan mäta sig med sina två föregångare så kan man nog ändå räkna även denna som en vinst för bandet.

★★★½☆

1 kommentar:

  1. Emil Dorbell:
    26 juli, 2007 03:05

    Mmm, det är inte mkt nytt men den är skönt jämn plattan. Den ligger där och smyger lite. Jag gillar det! :)


Lämna en kommentar: